Hur kan man vara så trött?
Jag är så sjukt trött idag, vet knappt vad jag heter och är allmänt frånvarande. Kan man bli sån om man slutar upp med sockerintag? Visst har sömnlösa nätter sin orsak oxå men så mycket är vi faktiskt inte vakna om nätterna, Maxilliam vaknar, får mat och somnar om.
Just nu sover han som en stock och jag ska snart släpa upp honom och dra med honom ut i kylan, stackarn. När han sover så skönt, Men Benjamin måste ju hämtas så så är det med det.
Jag har käkat lite lunch, idag blev det stekt grönsakswok och två bitar bröd. Rätt rimligt till lunch tycker jag. Blir enkel middag idag med, köttbullar och makaroner, orkar inte lägga ner mig så mycket på matlagningen just nu, nästa vecka är vi två som kan laga mat då får det bli lite mer avancerat.
Efter dagis så ska vi åka hem till Malene & Casper en stund, ska bli trevligt :) Hoppas jag inte är alltför frånvarande bara, men trött det är jag. Sen blir det väl hemåt och fixa med käk och alla kvällsbestyr. Adde kommer hem först efter 22, tycker de dagarna är riktigt jobbiga.
Ändå så är det som det är nu, världens svacka typ, Jag vill ha det som förr när han var sådär galet nykär och jag oxå... jag har svårt för när vardagen tassar över knuten. Jag behöver det där intensiva för att det ska fungera och tyvärr så är det ju inte alltid så... det är ju speciellt i början och det är den känslan jag alltid söker. Att vara uppvaktad, omtyckt, attraktiv, oemotståndlig. Kan man få tillbaka den känslan?
Just nu sover han som en stock och jag ska snart släpa upp honom och dra med honom ut i kylan, stackarn. När han sover så skönt, Men Benjamin måste ju hämtas så så är det med det.
Jag har käkat lite lunch, idag blev det stekt grönsakswok och två bitar bröd. Rätt rimligt till lunch tycker jag. Blir enkel middag idag med, köttbullar och makaroner, orkar inte lägga ner mig så mycket på matlagningen just nu, nästa vecka är vi två som kan laga mat då får det bli lite mer avancerat.
Efter dagis så ska vi åka hem till Malene & Casper en stund, ska bli trevligt :) Hoppas jag inte är alltför frånvarande bara, men trött det är jag. Sen blir det väl hemåt och fixa med käk och alla kvällsbestyr. Adde kommer hem först efter 22, tycker de dagarna är riktigt jobbiga.
Ändå så är det som det är nu, världens svacka typ, Jag vill ha det som förr när han var sådär galet nykär och jag oxå... jag har svårt för när vardagen tassar över knuten. Jag behöver det där intensiva för att det ska fungera och tyvärr så är det ju inte alltid så... det är ju speciellt i början och det är den känslan jag alltid söker. Att vara uppvaktad, omtyckt, attraktiv, oemotståndlig. Kan man få tillbaka den känslan?
Kommentarer
Postat av: Sandrah
Den känslan skulle jag gärna också vilja känna igen!
Trackback
